Disktrasa.. ?

Kunde inte sova alls inatt. Nu är jag svin trött. Jag orkar verkligen inget, varken fysiskt eller psykiskt.
De andra nätterna då? Hur ska det bli med dem? Jag vill inte gråta mig till sömns da andra dagarna.

Jag vill bara kunna leva på, utan såhär många problem och bekymmer.
Jag vill kunna sova, utan att gråta mig till sömns, nästan varje kväll.
Jag vill bara att allt ska reda upp sig. Men det är inte så lätt när de inte hjälper mig, möter mig på halva vägen.
Då går det inte. Jag har inte kraft till att gå hela vägen själv. Jag är ledsen, Förlåt.

Dagen idag har bara varit hemsk.. satt i två hela timmar(rast..) var inte med på idrotten.. jag orkade inte med det.. Det har hänt för mycket på den senaste tiden. Men under de två timmarna satt jag bara och funderade.
På allt och ingenting. Jag kan erkänna, leendena idag har bara varit fejkade.. lika bra att vara ärlig..
Varför händer sånt här mig? Problem, bekymmer, kommer och går, gjort i ett halvår nu.. alltid finns det minst sju saker/prblem/bekymmer/ovänligheter.. allt möjligt, på den onda sidan.

Vill Gud verkligen mitt bästa? Om Han nu har planer för mig, är det detta han vill med mitt liv?
Att jag ska gå runt och må dåligt alltid?..
Jag vill, jag vill förstå så mycket mera!! Jag försöker verkligen vara ldie glad och posetiv!
Det finns så mycket jag absolut inte förstår längre. Jag har aldrig tvekat såhär mycket på om Gud finns eller inte; inte ens när jag inte va kristen! Då är det senilt!


Gud är underbar
säger vi som har,
Han i våran närhet.
Han som älskar oss.

Vi prisar Hans namn,
lyfter våra händer.
Vi sjunger till Hans ära,
tillbedjan är stor.

Vi tillber Hans namn,
varje chans vi får.
Han kan lova, och vi kan veta
att Han aldrig lämmnar oss.

Han
gav sin son till världen,
kärleken är stor.
Dog för våra synder,
men Han övervann ondsakan ändå (!)

Gud
lyssnar och Han hör,
Han finns till för dig och mig.
Han älskar oss alla,
ingen blir lämmnad utanför.

Så långt borta,
men ändå så nära.
Dag för dag som kommer,
alltid vill jag vara i Hans närhet.

//- annica.


Jag vet, min blogg är super trisst! Men måste få skriva av mig någonstans....

hejhej....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback